2025 knackar på dörren och kryptobranschen vägrar släppa taget om debatten: hur grönt är egentligen krypto? Under de senaste åren har vi sett rubriker som anklagar bitcoin för att dra mer el än länder som Norge. Samtidigt har det dykt upp nya lösningar, rapporter som pekar åt olika håll, och mängder av missförstånd. Så, hur ligger landet när det gäller krypto och miljön just nu? Frågan är hetare än någonsin, med både entusiaster och kritiker som slåss om tolkningsföreträdet. Allt fler företag och organisationer kastar sig in i diskussionen, och det är tydligt att miljöfrågan inte bara är en trend – den har blivit en avgörande faktor för kryptons framtid. Från sociala medier till internationella konferenser diskuteras nu allt från teknikval till politiska styrmedel. Vad som för några år sedan sågs som en nischad fråga har idag blivit en central punkt i hela blockkedjevärlden.
Elförbrukning eller miljöbov – vad säger siffrorna?
Det är lätt att fastna i gamla sanningar. Visst, bitcoin och andra så kallade proof-of-work-valutor har varit riktiga energislukare. Men 2024 kom det nya, betydligt mer nyanserade rapporter från bland andra Cambridge Centre for Alternative Finance och Digiconomist. De visar att Bitcoin-nätverket visserligen använder mycket energi, men också att allt större andel kommer från förnybara källor. I vissa perioder har över hälften av energin varit grön. Dessutom har flera stora mining-aktörer flyttat sin verksamhet till länder med överskott på grön el, till exempel Kanada, Island och Norge.
Ethereum, den näst största kryptovalutan, tog ett rejält kliv när man gick över till proof-of-stake. Det sänkte energianvändningen med – håll i dig – över 99 procent. Många andra nätverk, som Solana och Cardano, har också snappat upp den här trenden. Visst, det finns fortfarande elslukare och kolkraftverk i mixen. Men teknikskiftet är inget man kan snacka bort längre. Det är också värt att notera att många utvecklare nu prioriterar energieffektivitet redan i designstadiet, och nya projekt väljer nästan alltid miljövänligare metoder. Det har blivit ett försäljningsargument, inte bara för klimatet utan också för att locka investerare och användare som bryr sig om hållbarhet.
Januarikyla, solpaneler och bitcoin: så ser verkligheten ut
Det finns en bild av att bitcoin-miners sitter i mörka källare och eldar på med kolkraft dygnet runt. Men verkligheten är mer blandad – och ibland rätt överraskande. I Sverige, till exempel, används ofta elöverskott från vattenkraft under kalla vintermånader. I Texas drar miners igång när det blåser och elpriserna är låga, men stänger ner när nätet behöver avlastning. Det finns också exempel på miners som samarbetar med solkraftsanläggningar för att använda överskottsel och därmed minska påfrestningen på elnätet.
En del företag, som svenska Hive Blockchain eller kanadensiska Bitfarms, marknadsför sig stenhårt med sina gröna energikällor. Andra är mindre öppna. Det är fortfarande svårt att spåra exakt var varje kilowatt kommer ifrån, men trenden mot mer transparens växer. Och just nu, när energipriserna svajar, är det nästan en tävling om vem som kan vara miljövänligast. Flera miningbolag samarbetar numera med myndigheter för att visa upp sin elmix och publicerar detaljerad statistik över sin verksamhet. Dessutom har initiativ som att använda spillvärme från mining till att värma växthus och bostäder blivit allt vanligare, särskilt i Norden och Kanada. Det är en påminnelse om att innovation och miljömedvetenhet kan gå hand i hand, även i en bransch som ofta kritiserats för sin energianvändning.
Myter som vägrar ge sig – och varför de lever kvar
”Krypto förstör planeten” – den frasen hörs fortfarande, särskilt från politiker som vill vinna poäng. Men den missar ofta nyanserna. Här är några seglivade myter:
- Alla kryptovalutor är energitjuvar: Nope. Många moderna valutor använder proof-of-stake och drar minimalt med ström. Till exempel är energiförbrukningen för en Ethereum-transaktion idag jämförbar med en Google-sökning.
- Elförbrukning betyder automatiskt stora utsläpp: Det beror på elmixen. I Norge och Sverige är utsläppen nära noll, tack vare vattenkraft. I vissa regioner, som delar av USA och Kina, är dock kolkraft fortfarande en utmaning.
- Miners bryr sig inte om miljön: Faktiskt fel. Högre elpriser och politisk press gör att gröna lösningar ibland är enda vägen framåt. Dessutom kan hållbar energianvändning bli en konkurrensfördel, både ekonomiskt och ur varumärkessynpunkt.
Visst finns det problem kvar. Tänk Kina, där kolkraft fortfarande dominerar på vissa håll. Men att dra alla över en kam funkar inte längre. Myterna lever kvar mycket på grund av gamla rapporter och sensationella nyhetsrubriker, men allteftersom datan blir tydligare och branschen öppnare, börjar bilden förändras. Fler röster från forskarvärlden och branschen själva försöker nu nyansera debatten, och intresset för faktabaserad diskussion ökar både bland politiker och allmänhet.
Laddar för framtiden – vad kan vi förvänta oss?
Sommaren 2025 ser redan ut att bli en vattendelare. EU:s nya regler om hållbarhetsrapportering börjar gälla för kryptobolag – och plötsligt måste alla visa korten. Samtidigt poppar det upp initiativ som Crypto Climate Accord och energimärkta NFT-plattformar, som t.ex. svenska Moralis. Det här innebär att både små och stora aktörer tvingas bli mer transparenta kring sin energianvändning och sina utsläpp.
Flera av de största börserna, bland annat Coinbase och Binance, har börjat publicera egna klimatrapporter. Det kan verka som ett pr-trick, men trycket från både användare och investerare är på riktigt. Och med AI i mixen – som hjälper miners att anpassa sin förbrukning efter tillgång på grön el – ser saker och ting annorlunda ut jämfört med bara några år tillbaka. Företag som Chainlink och Solana Labs experimenterar redan med smarta system där blockkedjenoder automatiskt styr om till förnybar el när det är möjligt. Dessutom ökar samarbetet mellan kryptobranschen och energibolag, och vi ser fler exempel på partnerskap där blockchain används för att mäta och verifiera grön energianvändning. Samtidigt har intresset för decentraliserade lösningar som kan hjälpa till att balansera elnätet vuxit snabbt, och innovationstakten är hög.
Till sist: vad är egentligen mest miljövänligt?
Det är lite som att jämföra äpplen och päron. Att betala med bitcoin i ett land med kolkraft är inte samma sak som att göra det i Sverige. Samtidigt: traditionella banker drar också massor av energi, fast det syns mindre. Det finns ingen felfri lösning, men tekniken rör sig snabbt. Och fler än någonsin är med och styr riktningen – både genom val av plattform och genom att ställa krav på transparens. Konsumenter, investerare och utvecklare har nu större möjlighet än någonsin att påverka utvecklingen, och det har blivit allt vanligare att jämföra olika system ur miljösynpunkt innan man väljer.
Så, nästa gång någon säger att krypto är miljöbov, kanske det är värt att skrapa lite på ytan. För det händer mer än vad rubrikerna vill få oss att tro. Den verkliga bilden är betydligt mer komplex, och framtiden formas av både teknik, politik och de val vi alla gör – oavsett om det gäller krypto, traditionella betalningar eller något helt annat. Det är tydligt att kryptobranschen nu står vid ett vägskäl där hållbarhet, innovation och öppenhet blir viktigare än någonsin för att vinna förtroende och skapa långsiktig framgång.
